Vreta kloster undersöktes arkeologiskt i samband med en restaurering av kyrkan på 1910- och 1920-talet. Undersökningen leddes av Sigurd Curman, och restaureringen av kyrkan kom att bli stilbildande för kyrkorestaureringar i Sverige. Undersökningen av klosterruinen syftade främst till att frilägga ruinerna av klosterbyggnaderna för att skapa en vacker ruinpark och trädgård i anslutning till kyrkan. Redan före utgrävningarna hade man hittat en del spännande föremål på platsen. På 1980-talet gjorde Östergötlands länsmuseum nya utgrävningar i klostret och man hittade då tydliga spår av en äldre klosteranläggning i trä.

Vid utgrävningarna i Vreta kloster har tillvaratagits ett stort och varierat artefaktmaterial. Bland de mer spektakulära fynden kan nämnas fragment av ett relikvarium i förgylld koppar, vilket påträffades under golvet i sakristian. Relikvariet kan dateras till 1100-talets början och är idag utställt i Historiska museets medeltidsutställning. Fyndmaterialets sammansättning påminner om det mer omfattande artefaktmaterial som tillvaratogs vid utgrävningarna i Alvastra kloster. I båda anläggningarna har man hittat fragment av liturgiska kärl, läs- och skrivredskap, mynt, keramik och annat som berättar om livet i klostren.

Fyndmaterialet från Vreta kloster fördes till Historiska museet, där man upprättade en illustrerad specialkatalog över alla föremålen. Generellt sett har föremålsfynden rönt ganska lite intresse inom forskningen, trots deras stora forskningspotential. I samband med att UV Öst började med nya utgrävningar i klostret har SHM därför digitaliserat både de enskilda föremålen och de kataloger som berör Vreta kloster. Denna satsning har blivit möjlig genom det sk Access-projektet. Genom att digitalisera föremålsfynden hoppas vi att de ska bli mer tillgängliga både för forskare och för andra som är intresserade av Vreta kloster.

Historiska museets samlingar från Vreta finns tillgängliga i museets databas Sök i Samlingarna. I databasen kan man studera föremålsmaterialet från Vreta kloster, och det finns också ett stort antal nytagna fotografier av föremålen. Museets äldre kataloger över materialet finns också tillgängligt via Sök i Samlingarna.

Direktlänkar till berörda inventarienummer: SHM 1759, SHM 13269, SHM 18011, SHM 18364, SHM 18365, SHM 33931.

Föremålen som finns på Historiska museet berättar om livet i klostret. Keramiken och glaset som hittades visar att klostret på klostrets kontakter med omvärlden, men kan också säga något om hur man tillredde och åt sin mat. I Vreta har man till exempel använt kokkärl av keramik, men man har också druckit ur vackra och ovanliga målade glasbägare. Under senmedeltiden har klostret haft ornerade ljusredskap som ljushållaren på bilden. Liturgiska föremål har varit dekorerade med små beslag av brons, som har föreställt rosor eller krönta personer. Andra fynd visar att man har kunnat läsa och skriva i klostret. Styli användes för att rista in snabba anteckningar på en vaxtavla. Med den breda änden kunde man sedan ”sudda” genom att stryka bort de ristade ur vaxet. Att kunna läsa och skriva var ovanligt på medeltiden, i synnerhet bland kvinnor. Nunnorna i klostret verkar också ha burit ringar. Genom invigningen i klostret blev de gifta med Kristus, och ringarna är alltså symboliska bröllopsringar.

Vid uppordningen av fyndmaterialet från klostret hittade man också flera intressanta textilfragment, som påträffades i ett av klosterkyrkans kapell.

Riksantikvarieämbetet gjorde nya utgrävningar i Vreta kloster 2006. Om du vill läsa mer om hur det gick till och vad man hittade så kan du klicka på den här länken: